Om Barcelona

Melhavsstaden Barcelona ligger insprängd mellan berg och hav, och erbjuder såväl småstadskänsla som storstadsmetropolisk puls. De 1,6 miljoner invånarna jobbar hårt och njuter av livet lika intensivt. Staden har under alla skeden i sin egen historia stått i händelsernas centrum, och gör det än i dag som ett internationellt älskat turistparadis.

Allmänt om Barcelona
Spaniens näst största stad Barcelona är den katalanska kustens pärla och världens fjärde mest besökta stad med upp till 7,1 miljoner turister varje år. Barcelona är huvudstad till både grevskapet Barcelonès och den autonoma regionen Katalonien.

Medelhavsstaden Barcelona har vuxit fram på Spaniens nordöstra kust och inrymmer ungefär 1,6 miljoner människor. Räknar man med de närmaste förstäderna är invånarantalet nästan dubbelt så stort, hela 3 miljoner. Barcelona är också en av världens mest tätbefolkade städer med fler än 16 000 invånare per kvadratkilometer.

Det sägs att staden kan ha grundats så tidigt som på 300-talet före Kristus av generalen Hamilcar Barca, men det saknas bevis för att någon stad verkligen existerat innan romarnas ankomst år 15 före Kristus. Ruiner från romartiden finns kvar än i dag under ingången till stadsmuséet, men det är kanske medeltiden som efterlämnat ett av de största historiska arven till staden, nämligen det gotiska kvarteret Barri Gòtic.

I dag är den populära staden tätt förknippad med turism, sol, bad och fotboll. Till stadens stoltheter hör spektakulär modern arkitektur, en vacker medeltida stadskärna och ett fantastiskt läge vid den solkyssta kusten.

De flesta av Barcelonas invånare kan inte tänka sig att bo någon annanstans, en åsikt som delas av allt fler utanför staden. Turismen har fått ett rejält uppsving under 2000-talet, en ökning på både gott och ont. Oväsen och drickande ute på gatorna tillhör en av turismens baksidor. På grund av det enorma intresset för staden har dessutom priserna på allt från ett restaurangbesök till en lägenhetshyra ökat markant. Barcelona ligger i dag på 31 plats över världens 143 dyraste städer att vistas i.

Den som vill beta av stadens allra populäraste turistmål bör se till att hinna med bland annat Picasso-muséet, den anrika marknaden La Boqueria, den ofärdiga men magnifika katedralen Sagrada Familia och den berömda avenyn La Rambla.

På den kulinariska scenen trängs den traditionella spanska maten med moderna, avantgarde-restauranger, så väl som med pizzerior och salladsbarer.

Efter maten väntar ett sjudande nattliv, fullt av möjligheter. Koppla av vid vattenbrynet på någon av strändernas lounge-barer, smutta på drinkar i designbarer eller ge dig ut på dansgolvet på någon av stadens klubbar.

Nattuggla, gourmant, soldyrkare eller designfantast – Barcelona har något för alla.

Turism

Under 2007 var Barcelona Europas fjärde mest besökta stad, räknat på ungefär 5 miljoner utländska turister. Totalt besökte nästan 7,1 miljoner människor Barcelona, vilket innebär att antalet turister fördubblats jämfört mot bara fem år tidigare. Även helgturismen har ökat avsevärt.

De senaste åren har priset på flygresor till Barcelona sjunkit kraftigt, och staden har uppmärksammats i flera prestigefyllda tidsskrifter. En av dem är National Geographic som inkluderat Barcelona på sin lista över världens 10 främsta resmål. Stadens populäraste turistattraktion är den ofärdiga katedralen Sagrada Família.

Historia

Åsikterna går isär om huruvida Barcelona var bebott innan Romarriket, och i så fall av vem. Men arkeologiska fynd i form av mynt från innan romartiden stärker teorin att en stam av iberiska så kallade laetaner en gång slog sig ner i området runt dagens Barcelona.

Så sent som 1991 hittades kvarlevorna efter 25 lik i området Carrer de Sant Pau. En datering avslöjade att kropparna begravdes ungefär 4000 år före Kristus. Det har spekulerats kring att området på den tiden beboddes av ett neolitiskt folkslag.

Andra bevis pekar på att Barcelona blev en stad först 300 år före Kristus, då general Hamilcar Barca, Hannibals far, slog sig ner i området.

När romarna kom till Barcino, som staden hette då, slog de sig ner i vad som i dag är det medeltida kvarteret Barri Gòtic. Fornlämningar av stadsmur, pelare och vallgrav vittnar om en stad full av liv och rörelse redan då, och finns kvar att beskåda än i dag.

Under 700-talet erövrades Barcelona av morerna. På 800-talet hamnade staden åter i kristna händer, då på den franske kungen Ludvig den fromme. Ett grevskap etablerades i slutet på 800-talet. Morerna återerövrade Barcelona år 985, men deras närvaro blev kortvarig. Under de nästkommande århundradena fungerade Barcelona som ett administrativt nav i mitten av det aragoniska stormaktsbygget. Området blev ett handelscentrum, men tappade snart sin konkurrenskraft och drabbades hårt av arbetslöshet, pestepidemier och inbördeskrig.

När den industriella revolutionen inleddes etablerades Barcelona snabbt som Spaniens industriella centrum. Staden fick bomullsfabriker, ångdrivna väverier och en järnväg. Nya fabriker dök upp överallt, men stadsmurarna hindrade Barcelona att växa. Efter att ha ansökt flera gånger fick staden till slut lov att riva murarna för att kunna expandera.

Ända från slutet av 1800-talet och fram till det spanska inbördeskriget puttrade en tidvid mycket våldsam klasskamp i Barcelona. Anarkisterna var de mest aktiva i kampen. De bildade den anarkosyndikalistiska fackföreningen CNT som bland annat anordnade en generalstrejk och lyckades införa åtta timmars arbetsdagar.

Under 1950- och 1960-talen skedde en stor arbetskraftsinvandring i Barcelona. Priserna på bostäder i staden gick upp, vilket ledde till en stor utflyttning till förorterna på 1980- och 1990-talen.

I dag består staden av tio administrativa distrikt som lyder under en borgmästare, men med ett stort mått av självstyre.

Geografi

Barcelona är på alla sidor omgivet av naturliga barriärer som begränsar stadens möjligheter att växa. I sydöst gränsar Medelhavet och i nordväst det 512 meter höga Collserolabergspasset. Staden har även två flodmynningar, Besòs i nordöst, och Llobregat i sydväst. I sydväst finns också L’Hospitalet de Llobregat, en anmärkningsvärd stad, då den är så tätt sammanvuxen med Barcelona att man endast med hjälp av en karta kan skilja de två städerna åt.

Hamnen angränsas av det 173 meter höga klippberget Montjuïc som tidigare använts strategiskt till Barcelonas försvar. Staden är byggd på en svagt sluttande platå som övergår i berg. Vid kusten är landskapet platt, men ett par kilometer längre inåt land blir terrängen mer kuperad. Flera mindre berg ligger mellan Avenida Diagonal och Collserola.

Barcelona stad är indelad i tio administrativa distrikt som i sin tur är uppdelade i kvarter, så kallade barris. Flera av dem var tidigare separata byar.

Staden har ungefär 60 parker, men kan uppfattas som parklös eftersom nästan alla ligger i en ring utanför stadskärnan. En av parkerna, Parc Güell, är utformad av den kände arkitekten Antoni Gaudì och har klassats som världsarv av UNESCO.

Språk

Barcelona har två officiella språk. Dels spanska, dels regionen Kataloniens egna språk, den romanska katalanskan. De flesta invånarna, 95 procent, förstår katalanska, men bara 74 procent talar det, och knappt hälften, 47 procent av regionens 7,5 miljoner invånare kan skriva det.

Katalanska liknar både spanska, franska och italienska men har ett skarpt uttal som ger en distinkt klang. Språket hade sina glansdagar mellan 1200- och 1400-talet då det förekom flitigt i litteraturen, bland annat i Tirant lo Blanc, som sägs vara den första romanen i Europa.

Språket bannlystes 1939 i samband med diktatorn Francos seger i det spanska inbördeskriget. Människor bestraffades även om de bara talade katalanska ute på gatan. Resultatet blev en hel generation som varken kan läsa eller skriva det språk de lärt sig tala hemma. I dag kämpar myndigheterna för att återställa katalanskan som det främst använda språket i regionen. Det är därför ofta det enda språk som används på offentliga skyltar, kartor och trycksaker.

Även om många, i synnerhet på de turisttäta områdena, talar engelska, så uppskattar invånarna att turisterna erkänner deras språk genom att försöka sig på några fraser på katalanska.

Invånare

Barcelonaborna är kända som ett folk med ett skarpsinne för affärer och en passion för sitt arbete. Den slappa inställningen till plikter och ansvar som stereotypt råder om spanjorer existerar i princip inte i Barcelona, något som invånarna gärna också påpekar.

En rejäl del av stadens verksamhet är uppbyggd kring familjeföretagande, en tradition som gått i arv, och det märks. Barcelona kryllar av butiker. Befolkningen har en hög levnadsstandard, något de betalar för genom just att arbeta hårt och länge. Synen på arbetsmoral har gjort att barer och restauranger stänger tidigt på kvällarna, med spanska mått mätt. När barcelonaborna väl går ut för att äta sitter de i timmar och avnjuter både mat, drinkar och tilltugg i gott sällskap.

Stadens bilförare är laglydiga men otåliga. Den som dröjer när stoppljuset slagit om till grönt får strax därpå ta emot högljudda tutprotester.

Kärleken till stadens flaggskepp, fotbollslaget Barcelona FC, förenar invånarna. När laget tar hem en seger fylls gatorna av människor och champagne.

Även om Barcelonaborna är ett folk som värnar sina traditioner så är de på samma gång öppna och toleranta. Både landets kvinnorätts- och gayrörelse växte till stor del fram här, och människorna är öppna för alternativa levnadssätt.

Katalonien

Katalonien är en självstyrande region i Spanien och omfattar de fyra provinserna Lleida, Tarragona, Girona och Barcelona, som även är regionens huvudstad.

Regionen koloniserades av romarna ungefär 200 år före Kristus. År 400 gjorde västgoternas intåg slut på romarnas grepp om Katalonien. Området delades in i 15 grevskap. När den siste greven som utsetts av en frankisk kung dog, inleddes Kataloniens strävan efter självständighet. Först 1640 utropades den Katalanska republiken, och så sent som 1979 godkändes ett politiskt och kulturellt självstyre.

När industrialiseringen började gro i Spanien var det i den här regionen som utvecklingen växte så att det knakade. Än i dag är industrin livligare här än i andra delar av landet, och den industriella verksamheten sysselsätter så mycket som 37 procent av Kataloniens arbetsföra invånare. De största industrierna är tillverkning av bilar, flygplansdelar, kemikalier, möbler, mat och elektronik.

Inför de olympiska sommarspelen 1992 började det byggas ordentligt i regionen, och sedan dess har det egentligen bara fortsatt. Anledningen är att OS väckte omvärldens intresse för Barcelona, och den växande turismen driver fortfarande på byggboomen.

Politik

Barcelonas politiska historia är märkt av en 40 år lång diktatur i modern tid. Mellan 1936 och 1975 ledde Francisco Franco Spanien med järnhand, och satte brutalt stopp för Kataloniens utveckling av identitet, språk och kultur. I juni 1977 kunde medborgarna för första gången sedan 1936 lägga sin röst i ett demokratiskt folkval. Socialisterna gick segrande ur valet. Premiärministern Suárez godkände Kataloniens självstyre, och socialisterna har haft makten i Barcelona sedan dess. En del politiska frågor om Kataloniens relation till resten av Spanien återstår ännu att lösa.